Då var man igång!

Äntligen har gestaltningskursen dragit igång och vi har haft vår första grupphandledning med K.

Temat är konflikt, vilket är ett väldigt brett och intressant tema. Man är omgiven av konflikter hela tiden och inte bara omgiven...de finns inuti en själv också. Det svåra är att välja en av alla dessa konflikter att gestalta. Ramarna är så suddiga och idéerna så många att allt har varit en salig röra väldigt länge. Förvirringen har varit total men jag tror att jag har börjat se en form nu. Jag har drömt om konflikter och drömt om tekniker. För varje dag har man kommit på något nytt. Det är spännande att vara i processen och det blev ännu mer spännande under grupphandledningen när man fick höra de andras tankar och själv komma med tankar för att hjälpa de andra.

Som jag antytt ovan så började jag tänka på mitt projekt för ganska länge sen eftersom jag är lite pressad tidsmässigt.

Det började med en idé om rädslan för att vara naken inför andra och jag hade en galen idé om att springa naken genom stan. Jag måste erkänna att jag ganska snabbt la den idén på hyllan och gick vidare :)

Min andra idé var att jag skulle trycka på kläder/tyg. Jag ville göra någon slags konflikttröja eller klä in någon eller något i en konflikt. Denna idén gick också bort till slut eftersom jag har hållit på en hel del med kläder innan. Jag ville helt enkelt gå en ny väg.

Nästa idé handlade om att göra film. Jag ville pussla mig själv i olika skepnader...fram och tillbaka, upp och ner, in och ut. Min idé var också att göra musik till. Jag kände dock även här att jag redan testat på film och även musik. Jag vill utmana mig själv.

Min sista idé är att göra tittskåp över de största och tuffaste konflikterna i mitt liv. Det handlar om mina inre konflikter och det är en väldigt personlig ingång i projektet. Samtidigt som detta känns skitsvårt och jobbigt, känns det jäkligt bra. Jag vill göra ett projket som känns och ta en svårare väg för att känna på hur det är. Det är den största utmaningen för mig. Under vårt gruppsamtal darrade rösten och efter hade jag jag nästan ångest. Kan jag genomföra detta? Skall jag ändra mig? Orkar jag visa upp mitt inre för alla? Som K sa kommer detta projekt att bli som att klä av sig naken...fast på ett annat sätt. Vilket är otroligt konfliktfyllt för mig. När jag efter mötet stod vid spårvagnen med hjärtat i halsgropen kom jag plötsligt på att det är otroligt häftigt att känna så mycket inför sitt projekt. Det har jag aldrig upplevt innan för något. Det jag kommer göra känns viktigt för mig. Jag kommer lägga ner min själ i det.

Nu har jag varit och införskaffat 7 skåp som jag skall fylla med mitt liv och mina konflikter. Vad det blir får tiden utvisa. Jag tänker sätta igång och testa mig fram. Mina klasskamrater hade bra idéer om hur man kan arbeta med skåpen så nu måste jag sätta igång och testa mina idéer och se vad man kan ta in och vad man skall lämna utanför. Nu i helgen skall jag börja med att måla alla skåp vita. Det enhetliga och nästan minimalistiska är något som lockar mig. Hur kan man uttrycka något genom enkelhet?

Hörs snart igen. Nästa gång får ni även lite bilder.

My kid could paint that!

I måndags hade vi super god frukost igen. Det känns skönt och vara tillbaka i skolan som vanligt.

Vi tittade på filmen "My kid could paint that". En film om Marla som redan vid 4-års ålder säljer tavlor för tusentals kronor. Man fick ganska ont i magen av filmen och många frågor väcktes efteråt. Vi fick följa upp filmen med sokratiska samtal i våra basgrupper. Jag tycker det är väldigt bra att vi får testa på detta samtalssätt igen. Vi var ganska ringrostiga i vår grupp, men jag tror det kommer lösa sig om några gånger. Det är ju viktigt att prata av sig efter man har sett något starkt och eftersom vi saknade det förra terminen så känns det väldigt bra att få ta del av de andras tankar under styrda former.

På onsdagen tog vi också en härlig roadtrip till Borås och kollade in konstutställningen Samtidigt. Den var superbra och man fick inspiration vill jag lova. Att måla riktigt stort är något jag måste testa på snart.

Nu ser jag fram emot fler frukostar och bra filmer!

Bike!

Serier serier serier serier....

Vår senaste gestaltningsuppgift har varit att skapa en serie med ordet "konflikt" som utgångspunkt.

Vi startade upp med en dags workshop där vi fick genomföra olika uppgifter som skulle få igång oss och hjälpa oss att komma in i tänket som krävs för att göra en serie. På tid fick vi skapa tre olika serier med ett visst ord som ingång. Det kändes svårt till en början, men man kom in i det otroligt snabbt och fick bevisat för sig själv att man faktiskt kan skapa en hyfsad serie på bara 7 minuter. Till sista sista serien fick vi tre timmar på oss och det var lite klurigare. Hur mycket skulle man hinna? Hur noga kunde jag vara? osv. Tidspressen kändes konstigt nog mycket mer under denna övning.

Till vår stora uppgift fick vi betydligt längre tid på oss. Under fyra veckor kunde vi samla ihop material och skapa vår serie. Att vara begränsad av ett tema är bra, men också frustrerande. Man vill ju ofta teckna ner det som kommer till en naturligt, men med "konflikt" som tema fick man dra tankarna lite längre och sätta sig in i problematiken kring detta. Det var väldigt nyttigt, både estetiskt men också psykologiskt sett. Att hålla uppmärksamheten uppe kring konfliktsituationer gjorde att man fick syn på problem som man annars kanske inte lägger så stor uppmärksamhet vid. Jag tycker detta har varit väldigt nyttigt eftersom man tidigare i min utbildning inte lagt någon vikt vid konfliktsituationer alls.

Samtalen som vi hade med Lars-Åke Kernell i tisdags och i onsdags var klockrena och klassen fick tillsammans prata ut om allas erfarenheter. Jag tror att alla lärde sig mycket under dessa dagar och själv känner jag mig berikad. Jag tycker att diskussionerna alltid blir intressanta och relevanta när vi samtalar i klassen. Samtalen vi har haft kommer hjälpa mig mycket när jag väl kommer ut i arbetslivet. Med Lars-Åkes smarta inlägg och ibland handfasta tips på hur man kan agera i en konfliktsituation känner jag att detta var ett väldigt bra initiativ av skolan!

Jag tyckte att själva skapandet av serien var väldigt roligt och eftersom jag bara en gång tidigare arbetat i denna form (intagningsprovet) var jag lite osäker på vilken stil jag skulle välja. Förra gången arbetade jag enbart i svart tusch och kände att jag ville testa något nytt denna gång. Jag stod inför många val i början...hur stort skall formatet vara? Vilken stil skall jag anamma? Hur många rutor skall den vara? Det resulterade i att jag gjorde min serie i ett ganska stort format och använde mig av blyerts, akvarell, tusch, krita och collageteknik. Efter att jag hade ritat halva serien blev jag sugen på att byta stil helt och skapa en serie i klassisk serietidningsstil, men jag hejdade mig. Jag kommer nog att testa detta för mig själv i alla fall.

För att få inspiration till serien besökte jag också serieveckan på stadsbiblioteket där man kunde se originalteckningar från välkända och okända serietecknare. Det var en höjdare! Det var ett ganska lustigt sammanträffande att veckan sammanföll med vår uppgift. (Hade ni planerat in det? :)


I mitt kommande gestaltningsprojekt har jag funderat lite på om man kan ta serien ett steg längre. Men jag återkommer om det...

Ciao