Måndag med frukost...

I måndags träffades vi som vanligt i klassrummet för att avnjuta en god frukost. M. hade med sig fyra riktigt bra filmer som alla på något vis diskuterade kring vårt termins-ämne IDENTITET.

Den första filmen vi såg var "Please, vote for me!", som handlar om en skolklass i Kina som skall välja klassrepresentant. Jag har sett den förr och när det begav sig satt jag verkligen och kokade hemma i soffan. Man blir fruktansvärt arg och illa till mods när man ser hur barnen smutskastar, baktalar, manipulerar och styr varandra. Detta görs utan att vare sig lärare och andra vuxna reagerar. De vuxna hjälper snarare till att spä på och förvärra konflikterna som uppstår i klassen. Barnen gråter, lärarna gråter och hejar på, föräldrarna peppar och jag kokar. Fan vilket jäkla liv de små barnen har. Vad skall man säga? Man får verkligen perspektiv på vardagen.

Den andra filmen vi såg var en kort film som hette " Are you the favourite person of anybody?" En film som var vackert vemodig och tragiskt sorglig. Den handlade om en kille som gjorde en enkätundersökning med ovanstående titel som utgångspunkt. Man fick möta olika personer, som blev berörda av frågan på olika sätt.


Den tredje filmen var den underbara "The delicious". En galet sjuk film om en man som går från att vara strikt affärsman till en man med röd byxdress, spelandes på sax. Jag älskade den här filmen. Att prata om identitet på detta vis är mycket träffande. Jag tror att vi alla kan känna igen oss i känslan i filmen. Strävar inte alla efter att finna sitt jag och att uppfylla sig själv? Man vill vara lycklig och fri och trygg i sig själv. Varför inte i en röd byxdress? Jag tycker också scenen där den röde mannen träffar den gule mannen är bra. Vad händer när man blir bekräftad i sin identitet? Vill man fly och vara unik eller söker man stöd? Vi pratade i klassen om serien "Little Britain" där det i en liten by finns en enda bög. The only gay in the village... Han går och bedrövar sig om att han aldrig får en flört eftersom han är den ende homosexuella i byn. När han till slut får chansen till lite umgänge blir han livrädd och vill helst av allt bara vara ensam bög i byn igen. Detta är lite samma fenomen som i filmen.

Sista filmen vi såg var "A stranger in her own city", som var en stark film om en tjej bosatt i Yemen som vägrade att sätta på sig slöja. Man får följa hennes kamp för frihet i staden där hon bor och det är inte en lätt sak. En liten hjälte som kämpar mot starka traditioner. Hatad av nästan alla...beundrad av få. Vilken tjej! Jag blir imponerad av hennes styrka och mod. Dessa vardagshjältar måste få finnas och slåss. En dag måste gamla traditioner brytas upp och kvinnorna få rätt att bestämma över sin kropp och själ. Det är svårt att som kvinna i Sverige förstå vad en tjej som Najmia går igenom. Jag kan bara beundra hennes styrka.