Nu när projektet är genomfört och vi har haft våra redovisningar har det hänt en del i min lilla hjärna. Det var otroligt roligt att få se hur alla i storgruppen har tänkt kring uppgiften och man blev otroligt inspirerad. Att vi har fått arbeta ihop med treorna och ELVIS har varit mycket givande och ett bra initiativ från lärarnas sida.
Så…till saken.
I och med detta projekt tog jag för första gången plats i det offentliga rummet ensam och jag är tacksam för att vi fick prova på att ta plats i staden i de workshopar vi haft veckan innan. Detta betydde säkert mycket för hur man tänkte när man lade upp sitt projekt. Trots denna övning kan jag känna mig lite besviken på hur mitt projekt artade sig både i min tankeprocess och hur den senare blev. Ni får förstå mig rätt när jag säger såhär. Jag är visst nöjd med hur det hela blev och jätte nöjd med hur en tanke skapades kring förändring i det offentliga rummet. Det jag menar är att jag hade velat gå längre.
I början av processen sa jag bestämt att jag ville göra något fult och i min tanke hade jag stora planer på att göra Göteborg lite fulare någonstans i det område vi blev tilldelade. Allt eftersom tiden gick hände det dock något som fick mig att byta spår. Jag började tänka på fina saker, som lyxtoaletter och utkiksplatser. Jag vet inte riktigt vad det var, men kanske fanns där en rädsla hos mig? Det var som en av våra lärare sa idag…är vi rädda för att vi inte skall komma undan lika lätt med att göra en ful sak som om vi gör en fin sak? Jag tycker verkligen det är tänkvärt. Jag hade nog velat vara mer riot och tagit större plats. En annan lärare frågade mig när jag berättade om mitt projekt om jag skulle tvinga människor att förändra Heden på riktigt, med målarfärgsburkar och hela kittet. Nu i efterhand kanske det var det jag skulle ha gjort. Det hade legat närmare det jag ville från början. Samtidigt kommer rädslan och smyger sig på igen. Tänk om polisen kommer? Vad gör jag då? Kan jag utsätta andra människor för konstens skull? osv.
En annan intressant fråga är hur man får människor att delta. Vilka förutsättningar krävs det och hur påverkar platsen man har valt människorna? Kunde man ha lagt upp projektet mer strategiskt för att få mer respons? Hade man kunnat utnyttja platsen på ett bättre sätt än vad jag gjorde nu? Det hade också varit intressant att experimentera med sin egen roll i projektet. Hade det sett annorlunda ut om jag hade valt att vara passiv? Vad hade hänt om jag hade låtsas som jag var en vanlig människa som gick förbi som dem?
Jag ser på detta projekt som en introduktion och som ett första steg mot något större. Nästa gång jag gör ett liknande projekt kommer jag att gå längre i tanken än vad jag gjorde denna gång. Det finns ju som sagt oerhört många aspekter som man med fördel kan ha med i tanken när man arbetar fram en idé. Jag hoppas också att jag nästa gång vågar mer, vilket jag tror att jag kommer.
Projektet var oerhört intressant och väldigt lärorikt. Jag fick se hur jag själv fungerar och det har varit intressant att se hur mina tankar gått nu efteråt. Det är dessa tankar som har gjort att jag har lärt mig något av projektet och gjort så jag har utvecklats. Fint!
Nästa vecka är jag i Italien och dricker vin så vi ses veckan efter det :)
CIAO!
Så…till saken.
I och med detta projekt tog jag för första gången plats i det offentliga rummet ensam och jag är tacksam för att vi fick prova på att ta plats i staden i de workshopar vi haft veckan innan. Detta betydde säkert mycket för hur man tänkte när man lade upp sitt projekt. Trots denna övning kan jag känna mig lite besviken på hur mitt projekt artade sig både i min tankeprocess och hur den senare blev. Ni får förstå mig rätt när jag säger såhär. Jag är visst nöjd med hur det hela blev och jätte nöjd med hur en tanke skapades kring förändring i det offentliga rummet. Det jag menar är att jag hade velat gå längre.
I början av processen sa jag bestämt att jag ville göra något fult och i min tanke hade jag stora planer på att göra Göteborg lite fulare någonstans i det område vi blev tilldelade. Allt eftersom tiden gick hände det dock något som fick mig att byta spår. Jag började tänka på fina saker, som lyxtoaletter och utkiksplatser. Jag vet inte riktigt vad det var, men kanske fanns där en rädsla hos mig? Det var som en av våra lärare sa idag…är vi rädda för att vi inte skall komma undan lika lätt med att göra en ful sak som om vi gör en fin sak? Jag tycker verkligen det är tänkvärt. Jag hade nog velat vara mer riot och tagit större plats. En annan lärare frågade mig när jag berättade om mitt projekt om jag skulle tvinga människor att förändra Heden på riktigt, med målarfärgsburkar och hela kittet. Nu i efterhand kanske det var det jag skulle ha gjort. Det hade legat närmare det jag ville från början. Samtidigt kommer rädslan och smyger sig på igen. Tänk om polisen kommer? Vad gör jag då? Kan jag utsätta andra människor för konstens skull? osv.
En annan intressant fråga är hur man får människor att delta. Vilka förutsättningar krävs det och hur påverkar platsen man har valt människorna? Kunde man ha lagt upp projektet mer strategiskt för att få mer respons? Hade man kunnat utnyttja platsen på ett bättre sätt än vad jag gjorde nu? Det hade också varit intressant att experimentera med sin egen roll i projektet. Hade det sett annorlunda ut om jag hade valt att vara passiv? Vad hade hänt om jag hade låtsas som jag var en vanlig människa som gick förbi som dem?
Jag ser på detta projekt som en introduktion och som ett första steg mot något större. Nästa gång jag gör ett liknande projekt kommer jag att gå längre i tanken än vad jag gjorde denna gång. Det finns ju som sagt oerhört många aspekter som man med fördel kan ha med i tanken när man arbetar fram en idé. Jag hoppas också att jag nästa gång vågar mer, vilket jag tror att jag kommer.
Projektet var oerhört intressant och väldigt lärorikt. Jag fick se hur jag själv fungerar och det har varit intressant att se hur mina tankar gått nu efteråt. Det är dessa tankar som har gjort att jag har lärt mig något av projektet och gjort så jag har utvecklats. Fint!
Nästa vecka är jag i Italien och dricker vin så vi ses veckan efter det :)
CIAO!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar