Superstruktur och identitet

Så, nu har det alltså gått ett tag och kanske börjar uppgiften sjunka in?...Eller?!

Jag har märkt att det inte är helt enkelt att ta sig vidare när man väl valt sin no-space. Var börjar jag? Hur skall jag göra? Vad vill jag göra? Skall det vara stort eller smått? Skall det finnas en funktion på platsen eller inte? Skall jag göra om platsen till en plats jag gillar eller en plats där jag inte vill vara? Skall jag sätta eld på stället eller klä in det i bomull? Bygga en fälla eller gräva ett hål? Frågorna är tusentals och förvirringen total.

Som tur är har jag blivit lite inspirerad på olika sätt under veckan som har gått. Utifrån detta kan jag nog ta mig vidare. Det är i alla fall vad jag hoppas på.

I måndags fick vi se en film på morgonsamlingen som hette Notebook on cities and clothes av Wim Wenders. Den handlade om klädskaparen Yohji Yamamoto och hans tankar. Mycket av det han sa var intressant och kanske kan jag ta med lite av hans identitetstankar in i projektet. Han menar till exempel att man kan vara oansvarig i storstäderna för att det finns en känsla av att ingen bryr sig där. Intressant...hur blir det då i en liten stad?

Vi hade också vårt första gestaltningsseminarie i onsdags. En annan bra inspirationskälla! Det var kul och höra vad alla hade hittat för icke-platser och vad de redan hunnit tänka kring dem. Efteråt pratade vi om att det alltid är lättare att komma på idéer till andra än till en själv. Jag står för nära mina egna tankar för att se klart helt enkelt.

Det jag har kommit fram till hittills är att jag skulle vilja förändra min icke-plats radikalt. Jag vill arbeta stort och breda ut mig. Jag har haft olika superstrukturer i mitt huvud och det finns fantastiska byggnader och konstverk som jag funnit inspiration hos. En konstnär som är fantastiskt bra är Giacomo Costa. Han arbetar med olika cykler. Kolla in hans verk här: http://www.giacomocosta.com/


En byggnad som jag gillar väldigt mycket är L'Arc de la defence i Paris.


En annan idé jag hade var att bygga något slags hissystem där människor kunde mötas. Hissarna skulle gå till strukturens olika delar och min no-place skulle då fungera som en lobby. Hissar är spännande eftersom de är små rum där man måste vistas under en given tid. Frågan är hur man får människor att börja samtala och inte bara stå tysta i ett sådant rum? Kom och tänka på hissen i Kalle och chokladfabriken och dess obundenhet till sin omgivning. Jag gillar det!

Under handledningen fick jag rådet av N att inte tolka in för mycket av dansbanans historia när jag tittar på platsen. Jag har därför bestämt mig för att fokusera mer på hur jag kan ladda om platsen i stort. Uddevalla var tidigare en väldigt betydelsefull stad och hade världens största båtvarv. Människor bodde och arbetade där och fyllde staden med liv.

http://kulturivast.vgregion.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=37698

När varvet lades ner 1986 började staden att förlora sin identitet och idag finns det inte mycket kvar. Affärer flyttar ut till Torp köpcentrum som ligger en kvart utanför Uddevalla, krogar lägger ner och allt fler flyttar till Göteborg och andra närliggande städer. Jag tycker detta är sorgligt och det är väl mycket på grund av det som jag skulle vilja använda mitt no-space som en möjlighet att ta tillbaka lite av stadens förlorade identitet. Jag vill skapa en plats där människor kan mötas på olika sätt. Kanske kunde jag skapa något som kommer bli unikt för staden så att man återigen vill vara här?

Snart kommer jag lägga upp fler bilder på min no-space så att ni får en känsla av hur platsen ser ut. Väntar bara på att få photoshop installerat. Har också en liten video som jag gjorde när jag var där på natten. Spoooky.

Ses snart!